Take A Joke

Jag är nere för räkning, jag reser mig, vinglar till lite, benen skakar. Jag vet inte om jag klarar av mer. Klockan  ringer,"saved by the bell", jag klarade av round 2. Jag sätter mig ner för att vila inför round 3, frågan är bara om jag orkar med den också.  Benen krampar, armarna känns tunga som bly och jag kan inte hålla dom uppe utan att mina utmattade muskler skakar. Men jag ger mig inte, jag tänker ge allt tills match-klockan ringer igen. Jag tänker inte gå därigfrån utan något svart bälte runt midjan.

Efter träningen, så kom Robin hit. Vi chillade ett tag och sen stack vi och kollade på Yes Man med Jim Carrey. Den filmen ägde! Diggade den som fan, och det kändes gött att komma bort från Karaten ett tag och tänka på något annat. Just nu sitter jag i syrrans lägenhet och luktar tigerbalsam eftersom jag smörjde in mina lår muskler som krampar minst två gånger varje timme. Helt sjukt.

Nu ska jag iallafall vila, vi hörs imorron!